To a woman so heartless
Finally i my soffa.
En häktig och fartfylld dag men äntligen har jag landat,
destination; utsädesgatan.
Ett trevligt lunch (men för mig frukost) besök på en kinaresturang vid
klockan 17 med Robert, bjöd inte bara på skratt utan även en
självförtroende-boost. Det är nämligen så:
Jag och Robert har en tendens att alltid och då menar jag, alltid, stöta
på människor som är helt mongolida. Och idag, var inget undantag.
Det började på hållplatsen där en hej-arnold började prata på en
blandning av iranska/engelska/svenska/thailändska med oss om att
rökning är dåligt och att han var en man som levt många hårda år på havet.
Vi nickade log och rentutsagt dog av skratt på bussen.
Väl inne i stan, på en mysig resturang, var jag tvungen att gå på toa och snyta mig.
Jag återvänder med ett skrattanfall och Robert kollar förundrat på mig och undrar: vad.
Återigen, en mongolidmänniska. Eller i ärlighetensnamn : självförtroendeboostmänniska.
Lyckades på omloppet av två minuter bli uppraggad, frågad om namn och nummer vilket
resulterade i mitt totalgarv mot Robert. Han fick bojkotten och Robert fick vara min pojkvän.
Min självförtroendeboost bemöttes ungefär 20 minuter senare av en dissboost.
Vi kom till vår hållplats för att komma hem, jag märker att en lite för sleten/misshandlad
och nerkissad gubbe kollar lite för märkligt på mig.
Jag beslutar mig för att gå ifrån han så långt jag kan och då börjar han närma sig mig
och attackerar mig med frasen i munnen: Har DooO ennNh TjhuUYyGa?
Jag får panik och går mot Robert, mannen ifråga börjar då försöka slå mig och jag
springer för mitt liv : med ett skrattanfall.
Jaevlar det blev ett kort inlägg som blev lång.
Det var iallafall en rolig dag!
Nu ska jag dansa klart i hotpants i min tomma lägenhet och sedan sova.
I absolutly love it!
L
En häktig och fartfylld dag men äntligen har jag landat,
destination; utsädesgatan.
Ett trevligt lunch (men för mig frukost) besök på en kinaresturang vid
klockan 17 med Robert, bjöd inte bara på skratt utan även en
självförtroende-boost. Det är nämligen så:
Jag och Robert har en tendens att alltid och då menar jag, alltid, stöta
på människor som är helt mongolida. Och idag, var inget undantag.
Det började på hållplatsen där en hej-arnold började prata på en
blandning av iranska/engelska/svenska/thailändska med oss om att
rökning är dåligt och att han var en man som levt många hårda år på havet.
Vi nickade log och rentutsagt dog av skratt på bussen.
Väl inne i stan, på en mysig resturang, var jag tvungen att gå på toa och snyta mig.
Jag återvänder med ett skrattanfall och Robert kollar förundrat på mig och undrar: vad.
Återigen, en mongolidmänniska. Eller i ärlighetensnamn : självförtroendeboostmänniska.
Lyckades på omloppet av två minuter bli uppraggad, frågad om namn och nummer vilket
resulterade i mitt totalgarv mot Robert. Han fick bojkotten och Robert fick vara min pojkvän.
Min självförtroendeboost bemöttes ungefär 20 minuter senare av en dissboost.
Vi kom till vår hållplats för att komma hem, jag märker att en lite för sleten/misshandlad
och nerkissad gubbe kollar lite för märkligt på mig.
Jag beslutar mig för att gå ifrån han så långt jag kan och då börjar han närma sig mig
och attackerar mig med frasen i munnen: Har DooO ennNh TjhuUYyGa?
Jag får panik och går mot Robert, mannen ifråga börjar då försöka slå mig och jag
springer för mitt liv : med ett skrattanfall.
Jaevlar det blev ett kort inlägg som blev lång.
Det var iallafall en rolig dag!
Nu ska jag dansa klart i hotpants i min tomma lägenhet och sedan sova.
I absolutly love it!
L
Vettiga åsikter
Trackback