Life as a Maazara

Ännu en morgon, ännu en skoldag.
Det blev ingen psykologi imorse för min del, för jag var upptagen med att reda ut mig själv,
kanske något som är väldigt bra att göra innan man sätter sig på en lektion där en lärare
gör det åt en. Vaknade ur världens konstigaste dröm och sanningen är att den gjorde mig
otroligt ledsen. Tillräckligt ledsen för att inte orka ta mig upp ur sängen 07:00 då min klocka
ringde för att jag skulle stiga upp.
Det är märkligt det här med drömmar. Kan inte sluta tänka på varför man drömmer just det
man drömmer och varför man ibland drömmer om saker som bara plågar en.
Egentligen vet jag svaret, för det har jag lärt mig. Men jag orkar inte se att det finns så mycket
förklaringar och sanningar till allting just nu, kan det aldrig vara så att saker händer, helt utan
någon logisk förklaring alls? - Livet skulle bli enklare så ibland.

Nu ska jag börja hålla på med min egna hemsida.
Orkar knappt knappra in något på den just nu när jag har fullt upp med att försöka komma ihåg
att andas. Vissa dagar är sämre än andra och någon gång kommer en svaka och jag trodde
jag hade klarat mig undan, men sanningen spökar alltid in på en.

Ojdå, jag som bara hade tänkt att fatta mig kort. Antar att det finns mer ord i mig som vill sägas
än jag egentligen vill tro. Men man kan inte säga allt man tänker och känner, då skulle livet
bli alldeles för svårt. Så vi fortsätter njuta av solen, struntar i vad vi egentligen känner..
helt enkelt lever livet efter hur vi lärt oss att leva det.
- visar du dig intresserad, är du inte längre intressant.


too bad for me.