Life as a Maazara

Finally home!
Trodde visiten i stan skulle bli kortvarig, men hela fem timmar blev det allt.
Inhandlade allt ifrån topp till tå, vilket ger mig glädjerus i hög nivå :)
Efter shoppandet blev det lite fotboll och sedan fika.
Under fikan lyckades alla sex personer, skratta i skadeglädje åt var och en
när den spillde ut halva sin dricka. Noll smidighet, men kul var det. ^^,
Nu är jag äntligen hemma iallafall och själv är jag också, förutom Tidus.
Det är faktiskt riktigt skönt att kunna ha en stund för sig själv, yam.

Kom och tänka på det här med hur man uppskattar saker.
Om jag bara kollar fem centimeter åt höger, ligger Tidus över halva min arm,
tuggar på ett grisöra och mår absolut bäst!
Allt som krävs för att han ska vara nöjd för sitt liv är att ockupera halva min arm,
tugga på ett grisöra och få ögonkontakt med mig då och då.
En människa är inte ens nöjd ifall den vinner 5000, för de pengarna tar ändå slut "jätte snabbt".
Fan va härligt livet skulle vara att vara en hund. Bara lägga sig på någons arm, för
skitsamma i att personen man ligger på blir störd av det, för det är ju egentligen bara
gulligt tycker alla människor, smaska på ett grisöra och skälla när man vill pissa eller skita.
När man är människa och lägger sig på någons arm, blir man oftast undan puttad, skulle
man börja smaska på godis skulle man blivit tillsagd att sluta smaska och skulle man söka
ögonkontakt, skulle personen ifråga börja viska till sin polare "varför kollar hon/han så konstigt
på mig?" och om man skulle börja skälla på alla för att man skulle pissa eller skita, skulle man
bli klassad som en komplett idiot.
Får väll hoppas man blir född till hund i nästa liv, heja Tidus, fortsätt ligga på min arm.

Nepp, nu börjar han skälla, då behöver man pissa.
Tänk så skulle jag börja skälla ut folk varje gång jag behövde pissa, det hade väl varit härligt.
- Voff voff, nu ska jag gå och pissa, bara så alla vet.

With love, L