cry me your river
Klockan är 23:23 , men jag orkar inte önska mig något.
Jag har haft det jag önskat mig, men det föll mig ur händerna
Jag är för trött för att tänka, tro eller hoppas
jag vill bara vara och vara utan att finnas till
Så efter ännu en kanon utekväll igår, fast nu med Josse o/c
så har jag i allmänhet mått dåligt, fast fler faktorer spelar in.
Har legat i sängen sedan klockan två, har inte haft krafter att gå upp
Hela dagen har jag bara känt mig tom.
Tom på mat, tom på energi, tom på känslor, tom på ord, tom på
tårar, tom på skratt. Tom på ideer, tom på styrka men mest utav allt:
jag är så tom utan dig
Du bad mig vara ärlig, jag lägger korten på bordet.
Jag gjorde nyss en liten sallad, med körsbärstomater.
Kände att jag var otroligt tom i magen, viljan till att äta har varit försvunnen.
Jag tror nog jag lurar mig själv, för egentligen är jag nog bara så tom
och vilse utan dig brevid, dig i min säng och dina armar runt min midja.
Men jag tror och tycker det känns bättre att tro att den känslan i magen,
av tomhet och vilsenhet, beror på att jag var lite hungrig.
Men hur kommer det sig då att salladen står på bordet brevid mig, orörd,
och jag sitter här och skriver ett blogginlägg om dig istället?
Men det är enklare att låtsas än att vara ärlig just nu känner jag,
så adiós, nu ska jag äta min sallad...
Jag har haft det jag önskat mig, men det föll mig ur händerna
Jag är för trött för att tänka, tro eller hoppas
jag vill bara vara och vara utan att finnas till
Så efter ännu en kanon utekväll igår, fast nu med Josse o/c
så har jag i allmänhet mått dåligt, fast fler faktorer spelar in.
Har legat i sängen sedan klockan två, har inte haft krafter att gå upp
Hela dagen har jag bara känt mig tom.
Tom på mat, tom på energi, tom på känslor, tom på ord, tom på
tårar, tom på skratt. Tom på ideer, tom på styrka men mest utav allt:
jag är så tom utan dig
Du bad mig vara ärlig, jag lägger korten på bordet.
Jag gjorde nyss en liten sallad, med körsbärstomater.
Kände att jag var otroligt tom i magen, viljan till att äta har varit försvunnen.
Jag tror nog jag lurar mig själv, för egentligen är jag nog bara så tom
och vilse utan dig brevid, dig i min säng och dina armar runt min midja.
Men jag tror och tycker det känns bättre att tro att den känslan i magen,
av tomhet och vilsenhet, beror på att jag var lite hungrig.
Men hur kommer det sig då att salladen står på bordet brevid mig, orörd,
och jag sitter här och skriver ett blogginlägg om dig istället?
Men det är enklare att låtsas än att vara ärlig just nu känner jag,
så adiós, nu ska jag äta min sallad...
Vettiga åsikter
Trackback