Life as a Maazara

Det är sjukt hur något kan tära på en,
få en att gå i sönder, få en att knappt orka andas.
Har lyckats efter en halvtimma i tårar ta mig upp ur sängen.
Motivationen är inte hög, men man måste försöka.
Hur klarar man av att fortsätta leva med ett brustet hjärta?
Helt plötsligt tappade livet sin mening, mitt hjärta slutade slå,
luften försvann och jag har glömt av hur man andas.
Om kärlek gör så jävla ont, varför ger vi oss in på det?
- När vi vet att vi ändå kommer bli lämnade i tårar tillslut.

Min värld e sönderfallen, allt jag ser är suddigt för tårarna vill
inte sluta rinna. Jag har snart användt upp halva Amazonadjungelns
träd för jag har snytit mig med papper så många gånger.
Jag tror aldrig jag kännt så mycket känslor rinna ur mina ögon någonsin.

Jag kommer alltid sakna dig, alltid önska du var här brevid mig.
Jag kommer altid sakna hur du luktade på min panna,
hur du pussade mig godnatt.
Jag kommer alltid sakna ditt sett att kolla på mig,
och ditt sett att få mig lugn när jag är uppe i varv.
Jag kommer sakna våra små krig och jag kommmer
till och med sakna de gångerna du rättar mig när jag gjort fel.
Jag kommer sakna vår speciella frukost från hemköp och
jag kommer sakna att kunna känna hur dina fingrar luktar cheeseburgare.
Jag kommer sakna att planera framtiden med dig och
jag kommer sakna att inte kunna krama dig längre.
Jag kommer sakna att få en puss i cafét och jag kommer
sakna att ha någon att dela en ciggarett med på kvällen innan jag ska sova.
Jag kommer sakna att dega en hel dag med dig i sängen,
jag tror till och med jag kommer sakna dina fisar.
Jag kommer sakna och alltid tänka på alla saker vi kommer missa,
sakna allt vi hade byggt upp, sakna varje ord.
Jag kommer sakna ditt godnatt varje kväll innan jag ska sova,
jag kommer sakna dina armar runt mig varje gång jag vaknar.
Jag kommer sakna att inte ha en bild på dig som gör mig lugn,
jag kommer sakna att kunna sitta i ditt knä när jag börjar bli kall.
Jag kommer sakna allt så inihelvetes jävla mycket, att jag finner
inte fler ord att skriva, för tårarna blir för överväldigade.
Men mest av allt kommer jag sakna att kunna finnas där för dig,
sakna att vara din vän, din flickvän, ditt stöd, din kärlek.
Jag hoppas av hela mitt hjärta, att du kommer må bra.
Och i framtiden hittar någon som kan få dig att må som vi gjorde varje da.


Fan, livet suger för mycket just nu för att hälsa er att ha en bra dag.
Bli aldrig kära! - och ikväll blir det utgång...yippey....