Life as a Maazara

Inatt hade jag en dröm, en jätte märklig dröm.
Allt handlade om slut, om förödelse, sorg, förluster och svek.
Jag som är en sådan grubblare och så naiv, börjar undra ifall mina drömmar
menar någonting snart, eller om det bara är just det, att jag grubblar för mycket.

Miranda, inatt besökte du mig i en dröm.
Det var någon okänd människa som kom fram med ett fotoalbum av dig,
av din tid här på jorden och genom bilderna blev du levande igen och man
såg dig i de bildspel som fotoalbumet stannat upp i en still bild.
Mitt vaknande av den drömmer bestod av tårar.
Det var längesedan nu jag såg dig och har fortfarande inte kunnat uppfylla
det sista du bad mig göra, sista gången jag såg dig. Men tro mig, jag försökte.
Jag säger inte att ja har slutat, men timeingen är fortfarande inte bra.
Tänk nu den 14;e juni är det ett halvår sedan jag såg dig senast, det är nästan
fortfarande overkligt att du inte finns... Takida - Curly Sue



Jag vet helt enkelt bara inte, varför drömmar får mitt förstånd att ta
en sådan spinn i min verklighet, en dröm är trottsallt bara en dröm, eller?

Jag drömde här om dagen att en person var tillbaka i mitt liv,
och på morgonen vaknade jag med en saknad.
Inte en saknad av att vilja ha, utan en saknad utav vad man hade.
Och mitt förnuft får det inte att gå samman med vad jag känner idag,
hur kan jag sakna någon när jag har en jag stundtals känns som jag nästan älskar?
"Drömmar finns för att undermedvetet påminna oss om vad vi en gång kände,
hade, vad vi saknar,vill ha eller helt enkelt inte kan glömma"- ....

Så om det är sant, vad betyder det?
Jag vill inte vara den som levde i en lögn mot någon annan, helt omedvetet.
Det är inte rättvist.


Förlåt att jag kanske verkar som en idiot efter detta inlägget,
men jag antar att de är sådant man får leva med om man är en grubblare.

---

Vi ses i Nangijala hjärtat, ta hand om dig där uppe!