all this time
Och jag vet att det inte är så oskyldigt, för tro mig jag har hört.
Det kallas Mölndal, ryktet går.
allt jag hör, det bara förstör
Det har tärt på mitt hjärta,
det har tärt på mitt sinne.
Det har tärt på mitt psyke,
det har även tärt på mitt minne.
Det har tärt på min personlighet,
det här tärt på min kropp.
Det har tärt på hela mig,
ända från tå till topp.
Men nu har det tagit steget längre,
jag kan inte längre sova.
Allting som är kvar är att jag grubblar,
över saker som vi oss själva lova.
Jag vakna upp med feber idag och insåg en sak till,
att det börja tära på mitt fysiska, även om jag inte vill.
Jag kanske inte mår bra, men efter regn kommer alltid sol.
Jag vet att det är så, för det var samma sak i fjol.
Bio ikväll iaf, trots 38.5 i feber.
Allt detta ska fan inte stoppa mig från att leva.
even though
'cuz u were the one
I loved you first, I loved you first
Beneath the sheets of paper lies my truth
I have to go, I have to go
Your hair was short when we first met
And history books forgot about us and the bible didn't mention us
And the bible didn't mention us, not even once
You came to my bed
Told me that my hair was red
Told me I was beautiful and came into my bed
He told me that I'd done alright
And kissed me 'til the mornin' light, the mornin' light
And he kissed me 'til the mornin' light
You are my sweetest downfall
I loved you first
Dry your eyes mate
Efter en grym dag på stan med massa tjöt och skratt,
har jag äntligen fått komma hem för att vila.
Åkte in till stan med Clara och Robert, där vi sedan skilldes åt efter
en kopp kaffe, då vi hann på 20 minuter planera hur våran alla hjärtans
(kuk) dag ska se ut. Efter det skilldes vi åt och jag stötte på min vän
för att vara personlig styling coach inför Alperna och i ren allmänhet.
Stötte på Clara och Robert igen inne på Zara, efter att ha varit skilld
ifrån dem i tre hela timmar. (wow)
Jag kände hur en ångest drog över hela min kropp och jag kunde knappt
stå. Jag vet inte varför, men de säger att allt tar sin tid.
För att bota min ångest bestämde jag mig för att shoppa bort den,
så panikfylld sprang jag runt som en stucken gris i varje affär för att
iallafall hitta något som kunde få mig att må bättre.
Jag lyckades och investerade en skinn-imitations jacka från HM, som
förövrigt halva Sverige redan har, men den fick mig att må bättre.
Nu är jag hemma, känner fortfarande hur paniken ligger och lurar
inom mig, men jag försöker iallafall förbjuda den att angripa mig.
Jag gick nyss ut med Tidus och som pricken över i:et började
snöa..Trodde jag. Nej nej, som grädde på moset istället började
hagla. "Nemen fan vad passligt när livet förövrigt suger kuk", tänkte
jag och orkade inte ens bry mig om att sätta på mig luvan för att det inte
skulle göra ont. Jag fortsatte istället att vandra runt i hagel fanskapet bara
för att jag just nu är helt jävla empatisk, så vad fan gör lite hagel när
man har så jävla mycket större saker att bry sig om just nu.
Förutom mina nyss skrivna klagomål har dagen varit bra.
Jag saknar så det gör ont, men jag lever iallafall.
Dagens kommentar:
Clara: Jag ska äta havregrynsgröt när jag kommer hem, gud vad gott!
Linda: Men du går ju på GI-dieten, då kan du ju inte äta det?
Clara: Öh, varför inte?
Linda: För havregrynsgröt innehåller vete?!?!!?
Clara och Robert: Bra Linda, HAVREgrynsgröt innehåller vete?
Linda: ...........
Ta hand om er.
Tierd eyes
har jag lyckats och tagit min morgon cigg med Clara och sitter nu här.
Clara duschar just nu och efter henne är det min tur, wiho!
Vi ska in till stan senare, Clara ska träffa Robert och gå på
"long time no seen-date" och jag ska hjälpa en vän att välja kläder
eftersom han ska till Alperna ^^,
Jag är trött som en dåre och önskar jag kunde koppla på en motor
till min säng och hjul, så jag kunde brumma in till stan med den och lyckas
sova några extra minuter också.
Livet flyter annars på, och efter ofantligt många drömmar hur en gammal
verklighet för mig tog slut, så känns det som jag är på rätt väg i livet igen.
It's never easy when it comes to this, men jag känner att jag kommer klara det.
Hoppas ni har en förövrigt händelserik måndag,
kram på er!
min sanning
It's the last chance to feel again
But you broke me, now I can't feel anything
When I love you, It's so untrue
I can't even convince myself
When I'm speaking, it's the voice of someone else
Oh it tears me up.
I try to hold on, but it hurts too much
I try to forgive, but it's not enough to make it all okay
You can't play on broken strings
You can't feel anything that your heart don't want to feel
I can't tell you something that ain't real
Oh the truth hurts, And lies worse
How can I give anymore
When I love you a little less than before
Oh what are we doing, we are turning into dust
Playing house in the ruins of us
Running back through the fire
When there's nothing left to save
It's like chasing the very last train when it's too late
Let me hold you for the last time
It's the last chance to feel again
För att citera Lena Philipsson :
Ont, det gör ont, men det går.
Det gör ont en stund på natten, men inget på dan.
McDonalds's crew på G!
Det börjades med förkrök, sedan taco buffé, följt av en och en halvtimmas
discobowling. Därefter blev det efterfest hos käre Victor i långedrag,
där det bjöds på många skratt och roliga händelser från the work.
Imorse vaknade jag klockan nio med panik, gud vet varför.
Men jag tog på mig en tid på arbetet som blev ett åtta timmarspass.
Anledningen till det var att jag fick biobiljetter, massa god bakismat,
skratta över gårdagens vilda partaj och fly vardagens problematik.
Har äntligen kommit tillskot med hur jag ska göra med sakerochting,
inte för att jag vill, utan för att jag måste.
Det är dödsdömt att ens försöka bli vän med vissa personer,
och jag vill inte utmana ödet, då jag tror på att allt händer av en anledning.
Fick ett glatt sms idag på jobbet då det var som tråkigast, så på
tisdag blir det bio, om killen som växer åt fel håll,
citerat av mitt gode sällskap som ska med.
Nu har Gossip Girl börjat, jag är mätt och belåten och jag har
en god CocaCola light plus som jag kan surpla på,
min lycka är gjord!
Hoppas ni haft en fin helg, pill!
farligt farligt
Var ute för o fira födelsedagsbarnen Ari och Anna, congrats!
Kvällen bjöd på många skratt, men innehöll ett väldigt märkligt slut..
Vaknade med alla kläder, inklusive skor, på mig i morse.
Så nu ska jag plumsa in i duschen, för om en timma måste
jag och Moma ta bussen, för vi ska på personalfest ^^,
Have a nice day
Everytime the same thing comes around
Det kommer upp en ny sak i mitt liv, en sak som är värd att undersöka.
Trots det så hänger jag kvar vid det förgångna, som redan är undersökt.
Jag förbiser, eller försöker iallafall, den nya saken.
Och hamnar tillbaka i ett slentarie som jag redan levt klart i egentligen.
Varför gör jag det, varför gör jag så här emot mig själv?
Varför är det någonting i mig som känner att jag inte är värd en ny start,
utan måste hänga kvar, bara för det är någon som hänger kvar för mig.
Tänk så vill jag ut, andas och leva på nytt.
Tänk så vill jag egentligen släppa allt och inte blicka bakåt.
Jag vet att jag vill, men även att jag inte kan.
Jag vågar inte, för jag är rädd för att möta det som är okänt.
Jag är rädd för att inte förstå mig på nya saker som kommer skrämma mig.
Jag är rädd för att bli lämnad och inte veta vem jag ska vända mig till.
Jag är rädd för att vakna upp någondag och inse,
att allt jag missat för din skull, skulle vara det bästa för mig,
om jag hade gjort det, för min skull.
Men here we go again, the story never ends.
Det har gått tre år sedan förra gången och jag verkar inte lära mig av mina misstag.
Men som jag sa, jag vill, men antagligen, så vågar jag inte.
DET MÅSTE SLUTA!
that's my truth..förlåt
noll koll
time to watch!!
TITTA, TITTA,TITTA! :D
http://www.youtube.com/watch?v=3njAg02GP34&feature=channel
OCH NU ÄVEN DEL2! :D (stay uppdaterade, det kommer hela tiden fler)
http://www.youtube.com/watch?v=hV8vFXSIhtw&feature=channel
FN tha game
Jätte trevlig kväll med tjejerna igår,men det bar till sängs tidigt ändå.
Vaknade ungefär fyra gånger under natten och trodde vi försovit oss, vilket
vi som tur inte hade. (Men vi vanligtvisbrukar)
Hela dagen, sedan klockan 06.00 har jag varit igång.
Klockan 7.00 skulle TV-teamet samlas i skolan för förberedelser.
Vi har varit igång hela dagen och vi kom hem nu strax över fyra.
Stress, surt humör och skratt, väldigt vacker kombination
Men trots suraminer,tror jag morgondagen kommer bli bättre.
Vi är ett great team och dagen bjöd även på mycket goa skratt.
En pizza delivery blev det och vi alla fick avnjuta pizzan.
Det vi i TV-teamet åstadkommit idag kommer läggas upp på youtube men även
Fässbergshemsida. Så kolla ifall ni vill, det kommer även komma bloopers.
(Fast bloopersen är ganska pinsama, men bjuder på många skratt, så låt gå!:D)
Dagen har även beståt av pirr i magen, vilket man inte upplevt på länge.
Jag har saknat den känslan och älskar att ha tillbaka den =)
och jag har saknat dig.
Ne, ikväll blir det bio med min nuvarandra man, Robert.
Ingenaning om vilken film, men det löser sig.
Först ska jag sova lite och han ska komma hit och laga mat, yam!
Ha en fin dag allesammans!
ciao bella!
and here it comes
Ju mer jag tänker på det, smärtar det bara mer.
Jag tror det var sveket som slog till.
Jag kan inte förneka det just nu, även om jag vill.
Jag fick så ont i magen och det spred sig med smärta,
spred sig till stället du en gång fanns, till mitt hjärta.
Det kändes som en kniv, ett hårt jävla hugg.
Jag vet inte varför, för några timmar sedan kändes det inte ett dugg.
Men det bara kom, lika snabbt som sveket kom.
Jag antar det är nu jag har chansen att börja om.
Jag antar att det bara tog mig lite längre tid att förstå,
hur hårt det egentligen sårar, att bli sviken utav personen som gjorde en till två.
Hur hårt det tar att den man älskar, rör vid någon annan för en stund.
Det gör faktiskt så ont just nu, att det känns som att jag inte kommer sova en blund.
Man lär sig älska, man lär sig att förlåta.
Men de flesta glömmer det viktigaste, att man kommer att gråta.
stay in school
mig ner och gjorde alla de uppgifter från skolan som måste vara klara imon!
Har ända sedan vi börjat försökt hitta på bra anledningar till att inte sätta mig
ner och göra dem. Men när jag nu insåg att månaderna slagit om från
januari till februari så tänkte jag att det kanske var dags.
Jag slutade redan klockan 14.00 idag men beslöt mig istället för att
plugga, att det var otroligt mycket skönare att bara ligga i sängen och må bra
i ungefär fem timmar, än att sätta sig med sjukt mycket skoluppgifter.
Men sedan klockan sju har jag suttit helt inmärglad i datorskärmen,
med fyra olika dokument och bara skrivit om och om igen,
om hela tre olika ämnen/saker.
Äntligen har jag avklarat alla dessa uppgifterna:
- Mentalträning uppgiften
- Libanon konflikten som ska vara i Indesign
- Libanon redovisningen om konflikterna
- Alla förberedelser som ska tas upp på TV-mötet imorgon
Jag svävar på moln, besväras av huvudvärk och mina ögon säger godnatt.
Men trots det måste jag sitta uppe och försöka öva lite på redovisningen,
som förövrigt kommer suga fett, kolla lite på tv och faktiskt ta och äta något!
Kom förskräckligt på att jag ätit fem köttbullar idag, vilket är ehm.. lite för lite.
Nepp!
Så nu blir det lite TV, lite rökning och god mat (om det nu finns någon).
Ska sedan be en mystisk person ,(A), att skriva ut mina arbeten, så jag kan
pallra mig ut i kylan för att hämta dem så jag sedan kan öva!
Godnatt och duktigt av dig Linda må jag säga!
(tack tack)
Over and back again
Ars amandi har jag en dag för länge sedan ristat in på min handled.
Konsten att älska.
Jag trodde det skulle vägleda mig till bättre val, bättre beslut.
Troligtvis har det gjort det, men fortfarandra är jag långt ifrån att
veta hur man egentligen älskar.
Det finns inte där som en uppmaning, att jag måste lära mig att
kunna älska, utan mer som en påminnelse.
En påminnelse om att man borde älska, istället för att hata.
Man borde iallafall försöka, även om man misslyckas.
Trots att allt känns bra, känns det så fel.
Citerat ur en Matrixfilm;
you've already been down that road and you don't wanna go there again.
Det är sant.
Jag har redan varit där, varit med om det, men inte precis på samma sett.
Är det värt det, kommer det leda mig någonstans?
Antingen eller, men det är väl samma dilemma som med min tatuering.
Den finns inte där för att jag måste lära mig det,
men tar jag aldrig chansen att se hur det är att älska,
kommer jag aldrig få uppleva hur underbart det kan vara.
lugn
Sådär ja!
Nu har jag precis ätit middag med min bror och sitter nu och gluffsar i mig
en tårtbit, eftersom vi firat min bror idag istället för när han fyllde år.
Tårtan smakar sött,vilket jag inte gillar nuförtiden, men låt gå för denna gången.
Även fast mina ögon säger att de måste få vila, måste jag motvilligt
sätta mig och läsa ut mitt mentalträning häfte nu och kolla över
vad vi har att göra till FN-rollspelet som är på onsdag, då jag är redaktör
och ska bossa över sju stycken helvilda ungar!
Men det kommer gå bra, vi har massor av ideér och med rätt inställning
funkar bannemig allt, det ska ni nog få se!
Ne, nu måste jag slänga i mig tårtbiten, som är för söt för mig, men bara
för att vara bussig mot min mor som köpt den! =)
Ta hand om er och sov mer än jag lyckas med, för det mår kroppen bra av!
adiós amigos/as
Like a puzzle
Helt plötsligt blev rummet lite ljusare även om ingen lampa tändts.
Otroligt nog fann jag ett lugn i en stormig värld,
kom på att världen är större än ett vilt partygäng och massa drag.
Helt plötsligt så började jag le och sorgen försvann,
alldeles precis då vi förstod, att vi saknar varann.
sleep sleep sleep
Josefine tvingade mig upp ur sängen klockan tolv för att åka
och äta Donken med henne i Kållered. Motvilligt lyckades
jag ta mig upp, för att äcklas av henne och Kathes mat och
själv sitta och gnaga på några nuggets från mitt HappyMeal.
Många goa skratt från gårdagen bjöds det på, men nu är alla
trots allt hemma och mår bejs.
Utgång
Men tro fan att man ändå alltid vaknar och tänker:
fyfan aldrig mer!
Utgång igår me de skönaste,
blir dock utgång idag igen.
Inte bra för hälsan, inte bra för plånboken,
men jävlligt kul i slutändan ^^,
